söndag 7 juli 2013

Ostrikets hjärta - Västerbottensost

Vid lunchtid slog vi ihop våra pocketdeckare och reste oss upp ur våra solvarma men ganska långtråkiga solstolar för att istället göra en lite mer intressant söndagsutflykt. Vi gillar ju att åka runt i närområdet (med norrländska avståndsbegrepp mätt) och uppleva lite natur och kultur när vi är lediga.

Idag styrde vi färden mot Burträsk, där Västerbottensosten tillverkas. Man svänger av från E4:an i Ånäset där två gigantiska osthyvlar talar om att man befinner sig i Ostriket. Sedan slingrar sig vägen fram mellan klöverängar och sädesfält, mycket vackert att se. En skramlig och dammig grussträcka av vägen var dock i uruselt skick, ett påbörjat vägarbete som verkade ha avbrutits för ett tag sen och vägarbetarna fått lång semester. Men solen sken, humöret var gott och omgivningarna sevärda. När vi passerade en liten by med namnet Mora sken min dalmas till man upp och påstod att det var "lika vackert som hemma". Och panoramavyn över Burträsk går ju inte av för hackor:

 Mitt i det idylliska lilla samhället, mellan villaområden med välskötta trädgårdar och små butiker ligger Norrmejeriets lokaler. Vi kom precis i tid till en trevlig liten guidad tur genom den fina bildutställningen.
Västerbottensostens historia började redan 1872, då mejerskan Ulrika Eleonora Lindström skapade den första Västerbottensosten i Gammelbyns mejeri i Burträsk. Sen dess har den smakat likadant...

Den går inte att tillverka någon annanstans men har blivit vida känd och fått fina priser och utmärkelser för sin speciella smak. År 2000 serverades den på Nobelmiddagen som timbal tillsammans med citronstekt ankbröst till huvudrätt. Och många är de välkända kockar som lovordat Västerbottensosten. Det finns ett par receptsamlingar utgivna som enbart innehåller recept med Västerbottensost.
August Strindberg skrev om den i "Ordlek och småkonst, trefaldighetsnatten" redan år 1902;

"Duka för sju med kräftor och ål samt med rädisor; 
Burträskosten ej glöm och det möraste Bergmanska spisbröd."

Och som grädde på moset blev Norrmejeriers anläggning i lilla Burträsk utsedd till Kunglig Hovleverantör av Västerbottensosten år 2006.
 Här är en liten bild av den första reklamen som gjordes för osten, det var ett häfte på 30 sidor. Och efter avslutad guidetur fick vi givetvis smakprov på osten. Både den vanliga och den extra lagrade. Mest smak och godaste biten sitter i mitten på de 18 kg tunga ostarna, hjärtat. Av varje hel ost blir det bara två såna runda bitar. De är därför också ganska dyra, men smakar det så kostar det. Så innan vi åkte därifrån fick vi med oss en rund hjärtbit och en bit extra lagrad, som inte säljs ute i butikerna.

Ja, så kan man också tillbringa en söndagseftermiddag. Kanske måste man älska Västerbottensost för att tycka att det är värt ett besök. Nu gör ju vi verkligen det så för oss blev det en trevlig söndagsutflykt där vi även lärde oss ett och annat nytt om den goda osten. Och nu kan vi avnjuta dessa två speciella ostbitar så smaklökarna får kvillra av förtjusning!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar