måndag 24 mars 2014

När folk bara ramlar in blir det som bäst #blogg100

Jag har förstått av jobbarkompisar och andra att det kanske inte är så vanligt längre, vilket jag tycker är lite trist. För när det sker spontant och enkelt blir det ju oftast bäst. Jag vet inte om det beror på oss, för det var likadant innan vi flyttade ut till skogen, oavsett om vi har bott i stad, samhälle eller by. Det kan förstås bero på att både min man och jag är lika urusla båda två på att hälsa på. Så om våra vänner vill träffa oss så förutsätter det nästan att de kommer till oss, annars kan det dröja länge mellan gångerna vi ses. Vi kan också vara svåra att få tag i via telefon, min ligger oftast gömd på ljudlöst i nån väska eller ficka och min man vet oftast inte vart han har lagt sin. En annan bidragande orsak är ju att jag har så många djur, det är svårare för oss att åka bort och lämna djuren än vad det är för kompisarna att komma hit och vara här. Men vad det än beror på så är det himla trevligt att få besök, att någon vill komma och hälsa på oss!

Folk helt enkelt bara ramlar in på spontanbesök. Inga formella inbjudningar, inga långa planeringar i förväg. Kompisar som bara tittar förbi på en kopp kaffe. En del ringer inte ens på dörren längre, de ropar "hallå, är det nån hemma" när de redan kommit in. Och de närmaste kan till och med koka kaffe när de blir sugna. Ibland blir de kvar länge, ofta sover någon över. Och de som hälsar på oftast och stannar längst brukar ha med sig och bidra till mat, dryck och en rulle toapapper. Alla kanske inte vill ha det så här, men vi trivs och gillar när våra vänner dyker upp. Och de verkar trivas hos oss eftersom de återkommer gång på gång.

Idag till exempel. Jag kom hem från jobbet och vi åt middag. Min man la sig i soffan och tittade på tv medan jag startade datorn och kollade runt. "Hallå" hörde jag någon ropa. Det var våra kompisar nere från byn, som också precis hade käkat och var lite kaffesugna. Så vi drack en kopp och rökte en cig ute i garaget, hann prata om ditt och datt som hänt sen sist och berätta vad som var på gång framåt helgen. Sen gäspade alla och de gick hem till sig igen. Sånt gillar jag!!!

När de kommer och vi är upptagna med nåt, vilket vi oftast är, kan det vara bra med en kaffepaus. Men sen fortsätter vi med det vi höll på med. En del hugger i och hjälper till, medan andra agerar trevligt sällskap under tiden vi jobbar på. Eller hjälper oss med nåt annat som behöver göras eller lagar maten och sköter markservicen. Eller tar en promenad rakt ut i skogen för sig själv i stillhet och tystnad för en stund. Och även om vi jobbar och står i, så hinner vi alltid prata, skratta och ha roligt under tiden. Det är också ett sätt att umgås på, som skapar en härlig gemenskap och arbetsglädje.

Om det är en fördel eller en nackdel beror nog på vem man frågar. Men vi ser det helt klart som något positivt att alla vi umgås med redan vet hur det ser ut hemma hos oss när vi inte har städat eller diskat eller plockat bort. Så vi behöver inte tokstäda innan nån ska komma, de kommer oanmälda och de får ta det som det är. Så enkelt och avslappnat och skönt!

Här hemma hos oss ska alla alltid känna sig välkomna, bara man är beredd på att ta det precis som det är!!!


2 kommentarer: