onsdag 16 april 2014

Käppar i hjulet i form av armeringsjärn i knät #blogg100

Här ligger jag nu i soffan och kan inte annat, eftersom jag hoppar på kryckor och inte kan stödja på ena benet. Surt, sa räven...

Jag höll mitt löfte till hundarna i morse, de sprang glatt runt benen på mig hela förmiddagen och hjälpte till. Hela tiden medan jag la ut armeringsmattor som en ram samt fick hjälp att bära fram och ställa på sektionerna, var svansviftarna med och i vägen. Sedan skulle jag bara rätta till en armeringsmatta som låg snett, men den satt fast under nätsektionen. Så jag fick lov att ta i allt jag orkade för att dra till den. Samtidigt som jag gjorde det tänkte jag att det nog inte var någon bra idé, men då var det försent. Armeringsmattan lossnade och ett järn brakade in i mitt knä med full fart och styrka. Först kändes det bara som "kalvdöden" i armbågen, typ. Dessvärre blev det värre...

Medan jag haltande bar fram ett fyrtiotal tunga trädgårdsplattor och ett gäng stora stenar, som jag prydligt radade upp innanför stängslet och sedan nio pallar som jag la på utsidan stängslet tilltog värken i knät alltmer. Tungt var det, men bra blev det. Vid det laget värkte knät så att jag fick frossa, blev kallsvettig och började må illa. Inte kunde jag stödja på benet längre heller.

Tänkte att om jag lägger mig och vilar en stund så går det nog över. Men det är nu snart åtta timmar sen och det är lika illa trots högläge, värme och vila. Har tagit värktabletter och smort in knät med liniment för tävlingshästar och hoppas på det bästa. För med endast en dag kvar, måste jag i morgon spänna nät som tak över hela rastgården, klättra upp och ner på stegar och fixa lite annat som återstår innan bygget är helt klart. Känner mig frustrerad, stressad och maktlös. Min man kan inte heller hjälpa mig, eftersom hans kroniskt trasiga fot inte klarar stegar... Otur, kan man väl kalla det. Och många mycket fulare ord har jag också tänkt, men de passar sig inte varken i tal eller skrift.


2 kommentarer:

  1. Vilken otur :( sänder många kramar som kanske inte hjälper att motverka knäskadan, men medkänsla kan göra underverk :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för medkänslan, den värmer gott! Och ha en riktigt Glad Påsk =)

      Radera